David Bolland visar att han bryr sig

Av de 23 spelare som var registrerade i Chicago Blackhawks trupp samma dag som de blev utslagna av Vancouver Canucks den 26 april 2011 var det ingen som ursprungligen kom från Chicago eller delstaten Illinois. Så, spelarna och lagledningen packade ihop väskorna, lämnade besvikna Vancouver och begav sig tillbaka till Chicago. Några dagar av utvärderingar, några möten med fystränare och general manager senare och 22 spelare hade lämnat Chicago för sina respektive sommarboenden.

Kvar fanns David Bolland, mannen som kom in i matchserien mot Vancouver när laget låg under med 3-0 i matcher och nästan på egen hand fullbordade bragden. Bolland noterades för två mål och fyra assist på fyra matcher, men det är för det hänsynslösa spelet och uppretandet av hela Vancouver som han kommer bli ihågkommen.

Bolland har inte alltid varit spelare som bryr sig. När andra spelare kräver minutiösa förberedelser inför match med uppvärmning, fotboll, cykling, klubbteknik och så vidare, är Bolland den typen som bara behöver snöra på sig sina skridskor och spela. En del skulle beskriva honom som nonchalant och oseriös, han tränade sällan själv i gymmet och när han rehabtränade efter en ryggskada för ett par säsonger sedan tog det onödigt lång tid för Bolland att återvända till isen. Men när han nu ensam stod ensam kvar i Chicago, förbannad och bitter över den snöpliga slutspelssortin ringde han Paul Goodman, Chicagos fystränare och meddelade honom att han var villig att offra sommaren för att bli en bättre, starkare och mer explosiv hockeyspelare. Goodman kunde inte annat än acceptera utmaningen och tränande med Bolland mer eller mindre varje dag fram till september då försäsongen tog vid igen.

13 matcher in på säsongen har Bolland också visat att han är mycket mer än en exemplarisk defensiv forward med känslan att kunna reta upp de lugnaste av alla spelare, fråga bara Joe Thornton, Mike Richards och – inte minst – bröderna Sedin. Även om det är vad som gör honom unik finns det en enorm utvecklingspotential i 25-åringens offensiva spel. Fem mål och två assist har det blivit hittills i år, mestadels spelandes i en tredjekedja med Markus Bryan Bickell och Michael Frolik. Föreställ er vad han skulle kunna göra med Patrick Sharp och Marian Hossa på sina kanter.