Ã…rets bästa mÃ¥lvakter 1 – 5

Nedan följer den andra delen av två där vi rankar de bästa målvakterna från säsongen 2008/2009. Vi grundar listorna på enskilda insatser, målvaktens påverkan på laget, hans tidigare karriär, ålder och inte minst statistik. En målvakt som presterar vecka efter vecka, rankas naturligtvis högre än de som har höga toppar och djupa dalar.

#01 – Niklas Bäckström
71 matcher / 37 vinster / 2.33 GAA / 92.3%
Må så vara att Niklas Bäckström, med förflutet i AIK, hade sista utposten i det extremt defensiva Jaqcues Lemaires-system, och att en del hävdar att vilken målvakt som helst hade kunnat prestera reprisera Bäckströms säsong. Men vi är stensäkra, Tim Thomas och Steve Mason får ursäkta, här har vi säsongens i särklass bästa målvakt. Minnesota nådde inte slutspel eller släppte inte minst mål, men under de 71 matcherna Niklas Bäckström vaktade buren behövde Minnesota oftast inte göra mer än två eller tre mål för att vinna. 31-åringens spelar med ett lugn och säkerhet att han sällan tvingas göra spektakulära räddningar. Han vet hela tiden var han står och har under sina tre NHL-säsonger aldrig haft räddningsprocent under .92. Bara det faktum att årets 2.33 insläppta mål per match är hans hittills sämsta notering, visar vilken talang Bäckström besitter. Siffror visar också vilken enastående jämn målvakt Bäckström är, och att Minnesota inte behöver oroa sig för sin defensiv under de kommande säsongerna.

#02 – Tim Thomas
54 matcher / 36 vinster / 2.10 GAA / 93.3%
Manny Fernandez var skadad större delen av säsongen 2007/2008, och även om Tim Thomas, som också har ett förflutet i AIK, antagligen gjorde ett bättre jobb än Fernandez någonsin hade gjort (92.1% och 2.44 GAA) var det Fernandez som var uttalad etta när säsongen började. Det blev bara 28 matcher för Fernandez i år, och frågan är om Claude Julien inte borde låtit Thomas spela ännu fler matcher. 54 matcher är nämligen i minsta laget för att vi ska ranka honom som säsongens bästa målvakt. Men nu vann Thomas trots allt Veniza Trophy, även om vi ställer oss tveksamma till om han kommer reprisera årets siffror nästa säsong.

#03 – Steve Mason
61 matcher / 33 matcher / 2.29 GAA / 91.6%
Steve Mason är egentligen typexemplet för unga målvakter att inte ge upp. Det tog lång tid innan Mason fick uppmärksamhet han förtjänade. Säsongen 2005/2006 blev det bara 12 matcher i OHL med London Knights, och han var påtänkt som andremålvakt säsongen därpå. Men hade det inte varit för att Adam Dennis skadade sig i början av säsongen 2006/2007 hade Mason kanske förblivit en oslipad diamant. Columbus såg i alla fall Masons potential, och draftade honom efter säsongen som andremålvakt, och man kan nog lugnt konstatera att det är ett av 2000-talets bästa draftval. Årets säsong kröntes med Calder Trophy för årets rookie, och med ett Blue Jackets på väg att etablera sig som ett bra lag, kommer Mason med all säkerhet fortsätta prestera på högsta nivå.

#04 – Pekka Rinne
52 matcher / 29 vinster / 2.38 GAA / 91.6 %
Efter tre säsonger i Nashville farmalag Milwaukee Admirals och fick förtroendet som Dan Ellis backup. Men det dröjde inte speciellt länge innan Rinne tagit över förstarollen på riktigt. Och frågan vi ställde oss under hela säsongen var om Rinnes bidragande till Predators framgångar ändå inte var större än Steve Masons. Predators, ett sämre lag, som inte spelar lika strikt defensivt som Blue Jackets under Ken Hitchcock, levde mer eller mindre på vilken typ av kväll Rinne hade. Rinne nominerades också till årets rookie, och med en NHL-säsong i ryggen är vi övertygade om att Rinne kommer fortsätta utvecklas till en av ligans absolut bästa målvakter.

#05 – Roberto Luongo
54 matcher / 33 vinster / 2.34 GAA / 92.0 %
I våra ögon är Roberto Luongo världens just nu bästa målvakt. Martin Brodeur får ursäkta. Och hade det inte Robero Luongo varit för att Luongo missat två månader spels mellan mitten av november och mitten av januari hade han varit en självklar etta över årets målvakter. Luongo, Canucks kapten, har antagligen världens bästa grundteknik, och att se honom en bra kväll (mer eller mindre vilken match som helst i årets slutspel om vi exkluderar de sista två) är han den målvakt som bäst karaktäriserar hur vackert hockey ibland kan vara. Men oavsett hur duktig han är på isen, är han likväl en gentleman vid sidan av – en riktig Lady Byng-spelare – som alltid stannar kvar för att skriva autografer och tala med journalister. Får Vancouvers skull och för oss som älskar bra hockey kan vi inte annat än önska att Lou får vara frisk, då toppar han den här listan om ett år.